Du är viktigast i ditt liv

Funkislivet

Tanken med min verksamhet är särskilt inriktad till dig med funktionsvariation och människor i omgivningen. Jag har livserfarenhet som anhörig, assistent och lever med assistenter dagligen. Det är en annorlunda vardag som är svår att förklara för människor utanför. 
Jag hade önskat att det fanns någon jag hade kunnat vänt mig till som hade kunskap och erfarenhet av denna vardag som är mitt liv. Men det fanns inte, så jag utbildade mig och startade egen verksamhet för att kunna nå ut till andra i liknande situationer. 
Det finns inga skrivna mallar som man kan utgå ifrån, man behöver inte backa bakåt i tiden för att komma framåt. Vi lever här och nu och låt oss tillsammans se möjligheter istället för hinder.

Text ur mitt liv som anhörig...
Nu började livet, som för många andra nykära så fanns det inga hinder eller problem till en början. Men vad visste jag egentligen.
Jag hade ingen aning om hur det var att leva med assistenter dygnet runt, inte heller hur ens integritet blev rubbad även fast det inte var jag som behöver hjälpen fysiskt. Allt det självklara blev helt plötsligt små projekt som kunde bli hur stora som helst. Det här med att prata med varandra om småjobbiga saker var jag inte särskilt bra på.
Jag vet egentligen inte hur jag tänkte när jag lät tystnaden ta över, trodde jag att det skulle bli bättre av det?
Hur skulle min man förstå mig och mina ”små” bekymmer när det var han som hade varit med i olyckan och inte hade några andra val än att acceptera?
Acceptera har han nog fortfarande inte gjort även fast det är 17år sedan det hände. Acceptans är väldigt komplicerat, jag kan ju aldrig sätta mig in i hans situation och han aldrig i min.
Många gånger har jag frågat mig själv om han verkligen skulle bli kär i mig om det var tvärtom. Jag tror inte det, eller var våra blickar så starka att det inte fanns något annat val?

Elin Liljequist Attard